Västgöta regemente

Västgöta regemente har historiska traditioner från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talets första hälft och som år 1628 bildade ett regemente – Västgöta regemente till häst. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Västgöta-Dals ryttare”. Namnet ändrades 1655 till Västgöta kavalleriregemente. När yngre indelningsverkets organisation för kavalleriet i Skaraborg antogs 1691, blev även Västgöta regemente en del av denna organisation – ”Det ständiga knekthållet”. Regementet övades från 1689 på Eggby ängar, öster om Skara, men kom till Axevalla hed första gången 1701. Axevalla blev regementets permanenta övningsplats från 1745.

Regementet deltog i bataljen vid Gadebusch. Efter detta slag marscherade svenskarna vidare västerut och i den hären fanns Västgöta regemente med. Eftersom både förplägnad och ammunition började tryta, tvingades svenskarna med kvarvarande förband att kapitulera i Tönningen i norra Tyskland den 6 maj 1713. Denna kapitulation medförde att flera svenska regementen upplöstes och manskapet hamnade i dansk fångenskap. Bland dessa förband fanns Västgöta regemente som senare återuppsattes.

En omorganisation av regementet skedde 1792 till dragonregemente och 1802 fick man namnet Västgöta linjedragonregemente. Namnet ändrades till Västgöta dragonregemente 1806. Vid den stora regementsreformen 1811 överfördes Västgöta regemente från kavalleriet till infanteriet på 30 år. Man fick då namnet Västgöta regemente vilket kompletterades med beteckningen I 6 år 1816. Regementet fick aldrig tillbaka sin uppgift att vara kavalleri.

Regementet som samlats och vapenövats på Axevalla hed under större delen av sin historia, flyttades den 31 december 1916 till nybyggda kaserner i Vänersborg. Beslutet om flytten togs redan 1906. Syftet var bland annat att ge staden ett nytt uppsving och kompensation för flytten av Västgöta-Dals regemente till Halmstad. Den 15 december 1916 stod de nya kasernerna färdiga i form av kanslihus, tre bataljonskaserner, kök, matsal, gymnastikhall, förrådsbyggnader, stall, sjukhus och bostäder för underofficerare. Arkitekten var den i dessa sammanhang välkände Viktor Bodin. Han utgick från Kasern- byggnadsnämndens utarbetade typritningar, som fastslagits vid den nya härordningen 1901. Med den nya förläggningen kom förbandet att ha kapacitet för att utbilda omkring 3000 värnpliktiga soldater.

1925 års försvarsbeslut medförde att regementet skulle avvecklas den 31 december 1927 och då halades flaggan på regementet för sista gången. Minnet av Västgöta regemente bevaras idag av Västra militärregionen genom Skaraborgsgruppen. Att Västgöta regemente blev ett av de regementen som avvecklades genom försvarsbeslutet får nog ses mot bakgrunden av att det i regionen fanns ytterligare tre infanteriregementen – Bohusläns, Älvsborgs och Skaraborgs regementen. Valet stod till sist mellan Bohusläns regemente och Västgöta regemente.

När regementet avvecklades öppnades Källhagens sinnessjukhus den 1 juli 1930 i de tidigare kasernerna. Den 31 september 1982 revs den södra kasernen som låg i vinkel och 1983 bytte sjukhuset namn till Norra sjukhemmet. Genom psykiatrireformen 1988 lades sjukhusverksamheten ned och området stod sedan tomt några år. År 1992 hade de kvarvarande byggnaderna renoverats till civil verksamhet och hyser idag lägenheter, friskola, kontor, m.m.

Under sin historia har regementet haft ett antal namn, vilket framgår nedan.

  • Västgöta regemente till häst             1628 – 1634
  • Västgöta och Dals ryttare                  1634 – 1655
  • Västgöta kavalleriregemente            1655 – 1802
  • Västgöta linjedragonregemente       1802 – 1806
  • Västgöta dragonregemente               1806 – 1811
  • Västgöta regemente                            1811 – 1927
  • Västgöta regemente, I 6                     1816 – 1927