Skaraborgs regemente.

Regemente har sina rötter i 1500-talets Västgöta fänikor som sattes upp i landskapet och bestod som mest av 9 fänikor år 1565. Fänikan från Västergötland gjorde redan i mitten av 1500-talet en stor insats mot den skånska upprorsmakaren Nils Dacke. Stora delar av fänikan medverkade dessutom 1565 vid belägringen av Varbergs fästning, liksom vid stormningen av Narva 1581. Där gjorde bland annat fänikan som hämtat sitt manskap i Skaraborg och med namnet  Anders Anderssons fänika en stor insats.

Västergötlands storregemente med 3 600 man bildades 1617 av fänikorna från landskapet samt från de dalsländska fänikorna. För att få en bättre organisation på försvaret, delades detta storregemente upp i tre förband, Skaraborgs regemente, Älvsborgs regemente och Västgöta Dals regemente. Varje regemente med åtta kompani och 150 man i varje kompani.

Under 30 åriga kriget på kontinenten skulle de svenska trupperna förstärkas, varvid man 1631 överskeppade en skvadron (fyra kompanier) ur Pengt Pilefelts regemente till Pommern. Den skvadronen som då sändes söder ut kom ur Nils Ribbings regemente det som senare blev Älvsborgs regemente.1634 utökades den Pilefeltska skvadron i Pommern med ytterligare en skvadron varför det i 1634 års regeringsform kom att nämnas som ”det andre Vestgöte regementet, därunder hörer Scharaborgs län”.  Skaraborgs regemente kan räkna sina obrutna traditioner från denna tid i början av 1630-talet.

Under hela trettioåriga kriget deltog soldaterna från Skaraborg bland annat i slaget vid Lützen och Lipzig. Senare under 1600 talet gjorde manskap från Skaraborgs regemente stora insatser bland annat i bataljen vid Warschava 1656. Även när danskarna försökte erövra de sydligaste landskapen mellan 1675-1677 gjorde manskap från Skaraborgs regemente en stor insats. Bland annat i slaget vid Lund 4 december 1676

I samband med inrättandet av Indelningsverket i Skaraborg år 1685 erhöll regementet namnet Skaraborgs Läns regemente. Regementet var ett av de första förband som Carl XII mobiliserade när han samtidigt fick tre krigsförklaringar mot sig. Regementet skeppades år 1699 till Svenska Pommern och förlades i Wismar som vaktstyrka av de svenska provinserna. Manskapet i regementet var sedan med under Carl XII:s hela krigståg. En bataljon var med i slaget vid Poltava den 29 juni 1709. Vid detta slag stupade större delen av bataljonen, resterande gick i fångenskap, som bestod i att bygga på det som senare skulle bli Rysslands huvudstad, S:t Petersburg.

Det var sedan i Göteborg år 1710 som ett nytt Skaraborgs regemente satts upp vilket förlades i garnison i Wismar. Vid Karl XII:s fälttåg mot Norge deltog Regementet i belägringen av Fredrikstens fästning där kungen dödades den 30 november 1718. En av de sämsta kommenderingarna som regementet deltagit i var i kommenderingen på galärflottan 1742. Vid denna kommendering kommenderades 1155 man ut och av dessa omkom 752 man, utan att ha varit i strid vid något tillfälle. Det var sjukdomar och genom att några fartyg sjönk som detta blev regementet största förlust genom historien

Under Gustav III krig mot Ryssland var regemente satt att försvara gränsen mot Norge men 1789 överfördes manskapet till Finland och deltog där bland annat i strider vid Kymmene älv. Under striderna mot Napoleon var Skaraborgs regemente engagerat i Nordarmén. 1814 var regementet åter på svensk mark och därmed sattes också punkt för regementets deltagande i strider på kontinenten. Dock fick inte manskapet särskild lång ledighet utan1814 marscherade regementet åter mot Norge för att delta i unionskonflikten mellan Norge till Sverige.

På försommaren 1848 överfördes en av regementets bataljoner till Fyn i Danmark för att bistå danskarna i kriget mot Slesvig-Holsteinska, som tur var blev regementet aldrig inblandat i några strider. Under unionsupplösningen 1905 var Skaraborgs regemente kommenderad till norska gränsen och denna kommendering är det närmast regementet kommit krig och elände efter unionskriget i början av 1800-talet.

Under 1800-talets fredsperiod gjorde regementets soldater stora insatser i offentligt arbete bland mycket annat i bygget av Göta Kanal och fästningsarbeten vid många av landets fästningar, där ofta som vakter för de fångar som utförde själva byggarbetet

När Göta livgarde I2 lades ner 1939, övertog Skaraborg regemente I9 en pansarbataljon. Det blev sedan 1942 som regementet kom att bli ett av landets pansarförband med namnet Skaraborgs Pansarregemente P4.

Det gamla namnet Skaraborgs regemente satt dock kvar hos många varför man återtog det 1963. Detta namn hade man fram till 1974 då regementet blev Skaraborgs försvarsområdes med beteckningen P4/Fo35. Fram till försvarsområdena avvecklades sista december 1997 hade man denna beteckning, då återfår man det gamla namnet Skaraborgs regemente med tillägget Skaraborgsbrigaden MekB9

Regementet återtog 1963 sitt gamla namn, Skaraborgs regemente och slogs 1974 samman med Skaraborgs försvarsområde, varvid man erhöll beteckningen P 4/Fo 35. När regementet den 31 december 1997 avvecklades som försvars­områdesregemente omorganiserades det under det nya namnet Skaraborgs regemente och Skaraborgsbrigaden, MekB 9.

Då brigaderna och försvarsområdena avvecklades år 2000 omorganiserades regementet och återfick sitt gamla namn, Skaraborgs regemente, P 4.